KooperativEn konsumentkooperativ skapas genom att enskilda konsumenter går samman i ett kooperativ. Grundtanken med ett konsumentkooperativ är att konsumenter tillsammans kan anskaffa de varor och tjänster de vill köpa, istället för att handla från fristående näringsidkare på konsumentnivån. Genom att förhandla gemensamt kan kooperativet köpa in produkter direkt från producenter och leverantörer som inte säljer direkt till enskilda konsumenter. Det förekommer också att konsumentkooperativ har produktion av varor och tjänster i egen regi.

I Sverige drivs konsumentkooperationer vanligen som ekonomiska föreningar.

Kooperativa idéer förekom redan på 1700-talet, men det var först på 1800-talet som det verkligen slog igenom. Ett tidigt exempel på en aktiv konsumentkooperation är den som år1844 bildades av vävare anställda i en textilfabrik i Rochdale, England. Därifrån spred sig idén och nya konsumentkooperationer öppnades, bland annat av industriarbetare och gruvarbetare runt om i England.

Konsumentkooperation i Sverige

Sverige har en lång tradition av kooperativ, inklusive konsumentkooperativ och producentkooperativ. Redan år 1801 bildades det första ömsesidiga och lokala länsförsäkringsbolaget, vilket kom att bli grunden för det som vi idag Lansforsakringar ABkänner till som Länsförsäkringar AB. Länsförsäkringar AB är ett aktiebolag som till 100 procent ägs av 23 stycken lokala och kundägda länsförsäkringsbolag samt 16 socken- och häradsbolag runt om i Sverige. Länsförsäkringars bolagsform är ömsesidig vilket betyder att ägarna utgörs av bolagets kunder och försäkringstagare. När det går bra för verksamheten kan ägarna få del av resultatet i form av återbäring.

Under 1880-talet bidrog Ringrörelsen till att sprida kooperativa idéer i Sverige, med ”brännvinskungen” Lars Olsson Smith som en av drivande aktörerna. Den framväxande svenska arbetarrörelsen var initialt kritisk till konsumentkooperativ eftersom man såg dem som en yttring av både liberalism och frisinnade konservativa idéer. Denna inställning kom så småningom att ändras, bland annat på grund av de socialdemokratiske politikerna Axel Danielsson och Axel Rylander som inspirerats av konsumentkooperativ i England respektive Belgien. Aktiebolaget Arbetarnes konsumtionsförening bildades år 1895 och dess första butik kom igång två år senare.

Under 1960-talet började de stora konsumentkooperationernas ställning försvagas, både i Sverige och i andra delar av Europa. Dock skedde en parallell framväxt av små lokala uppstickare inom avgränsade nischer, till exempel för att främja ekologiska produkter eller direktimport av varor från u-landssolidariska verksamheter i tredje världen.

Kooperativa Förbundet (KF)

I Sverige har konsumentkooperativet Kooperativa Förbundet (KF) haft en mycket dominerande ställning från 1900-talets början och framåt, med verksamheter som Konsum, Norstedts förlagsgrupp, Akademibokhandeln, Bokus, Annonsbyrån Svea, Coop Fastigheter och Tidningen Vi under sitt paraply. Vissa av dessa verksamheter är inte längre en del av KF, till exempel såldes Akademibokhandeln år 2015.

kfI skrivande stund består KF av 35 olika konsumentföreningar runt om i Sverige, som tillsammans organiserar cirka 3,4 miljoner medlemmar. Man behöver inte vara medlem i någon av dessa konsumentföreningar för att handla hos KF-ägda verksamheter, men om man är medlem kan man få vissa förmåner, till exempel rabatter. KF:s totala omsättning för år 2014 uppgick till drygt 37,7 miljarder kronor.

Det Kooperativa Förbundet bildades år 1899 på initiativ av Axel Rylander och Gerhard Halfred von Koch. Under första halvan av 1900-talet var kooperativet framförallt känt för Konsumbilarna, som var ambulerande mataffärer. Även fasta butiker öppnades under namnet Konsum, samt under en del andra namn, bland annat Solidar.

Under perioden då Albin Johansson var högste chef för KF, det vill säga 1924 – 1957, var KF:s tillväxt så stor att förbundet blev Sveriges största koncern. För många svenskar var valet av livsmedelsbutik politiskt förankrad. Socialdemokrater tenderade att välja KF:s butiker, medan personer som politiskt låg till höger om socialdemokraterna undvek att gynna KF.

KF köpte inte bara in varor utan hade även egen produktion av vissa produkter, särskilt då karteller gjorde det svårt att förhandla ned priset på varorna. Det bedrevs också egen produktion av bland annat bröd och charkuterier hos några av de enskilda medlemsorganisationerna inom KF.

År 1909 köpte KF en margarinfabrik i Vänersborg. Detta efter att Sveriges Minuthandlares Riksförbund hade förmått margarinfabrikanterna att sluta leverera margarin till KF-anslutna butiker. Det visade sig vara ett lyckosamt beslut för KF, som kunde börja leverera margarin till ett konkurrenskraftigt pris. År 1922 tillämpade man en liknande strategi, då man köpte Kvarnen Tre Kronor i Nacka för att motverka den statsstödda storkvarnskartell som på den tiden dominerade den svenska marknaden.

Två andra exempel på varor där KF centralt hade en stor produktion är kaffe och glödlampor. Lampfabriken Luma öppnades år 1930 för att utmana den internationella glödlampskartellen Phoebus. Redan året därpå tvingas kartellen sänka sitt svenska pris från 1 krona och 25 öre till de 85 öre som en glödlampa från Luma kostade för att inte bli helt utkonkurrerade.

År 1931 bildades Kooperativa kafferosterierna av KF och Konsum Stockholm, och produkten Cirkelkaffe (Cirkelns Kaffe) blev snart ett av Sveriges mest köpta kaffemärken. Kända konstnärer som Gunnar Orrby, Aage Sikker Hansen och Harry Bernmark anlitades för att skapa marknadsföringsmaterial.